lördag, mars 31, 2007

känner för att...

En lägenhet som behöver städas.
22 kilometer i timmen för fort mellan Allingsås och Borås = 2800 kronor.
Gatfuckingjälvakuksopning av gatan som gör att man får betala 600 kronor om man parkerat där, vilket jag gjort.
Fuckingjävlakukhuvudvärk.
Fuckinjävlakukunderbetald,
Nio fuckingjävlakukhelt ledig dagar på två månader.

Kan jag klandras för att vilja dynga ner mig i nåt av livets laster?
Men den ena lasten vill jag inte ägna mig åt ensam för det är alkisvarning,

Läser Virtanens krönika och vill peka finger åt alla måsten och alkisvarningar. Men, Jag lägger mig och läser istället.

Lördag 31/3 22:31


Om jag ställer mig vid mitt köksfönster så ser jag in i mina grannars kök. Jag tror att det är ett par alternativt en del av ett par som har den andra "halvan" på besök ganska ofta.
Dom har fest idag.
Jag läser Stieg Larsson.
Kom på att det skulle kanske var kul att bonda sig lite med sina grannar i trappuppgången brevid. Jag är nog lite för feg för att helt enkelt gå dit och plinga på med en pava vin i näven. Så istället så öppnade jag mitt fönster lite på glänt, deras var redan öppet. Sen ställde jag min dator i glipan och började dja ut lite skön partymusik. Kanske skulle nån på andra sidan gå förbi fönstret och höra hur min svarta dator skickade ut ljudvågor där Mat Weddle predikade ut sin version av Hey ya och helt enkelt förstå att deras fest inte var fulländad förrän den magiska svarta boxen kräktes musik hos dem. Men. Så blev de inte. Efter 23 minuter var det så jävla kallt att jag var tvungen att stänga fönstret... Skit. Får nog införskaffa en fetare anläggning... Så det hörs.


MM bjöd mig till avenyn för vad han kallade ölkväll. Men jag orkade helt inte.

Nä nä. Man får väl helt enkelt plöja ner sig i Lisbeths utredning igen...

måndag, mars 26, 2007

Skottlands sista kung

Såg Idiaminfilmen precis. Hos MackanMedia. Vi såg den inte lagligt... MM är en jävel på att ladda ner och bränna ut upphovsskyddat material. Vilken bov. Men han betalar ju inte på spårvagnen heller... Hurvida MM är en snikare eller inte så var i alla fall filmen bra. Och jag är ju trots allt skyldig till upphovsrättshäleri. Eller nåt.

Var på Brasilien igår. Ingen har väl missat att snorungarna sprang in på planen igen... Man blir ju less.

Men men. Imorgon ska jag ta tag i min kvitton från senaste resan. En mindre plastpåse är fylld med kvitton.. Hua hua.



Kom in i mig och känn hur jag känner
Ta över mig och bränn som jag bränner
Slå mig hårt så att jag verkligen saknar
Slå mig så hårt att jag verkligen vaknar

Och jag tänker inte försöka att sluta säga föchöka. ha ha ha

lördag, mars 24, 2007

Skivor till kaffet

Bra svenska skivor. Superlativen kommer att idkas frekvent.

Topp Fem ingen ordning.
Kent - Hangesta Hill. Jag var nog lite för ung när Kent, Isola och Verkligen släpptes. Hangesta Hill blev min platta. Min Kentplatta. Vansinnigt bra. Jocke Berg i sitt esse.

Jakob Hellman - och sotra havet. Introducerades av en person som inte gav något större avtryck. Men plattan hon tipsade om. Oj oj oj. Med några Taubecovers mot slutet. Sen duetten med Per Persson i Tusen dagar. Magiskt.

Josef Zackrisson - Inann vi faller, eller vad den heter. Plattan kanske bara heter JOsef Zackrisson. Hur som helst. Killen som var mest känd som Lars Winnerbäcks basist klev fram och glänste. Min första bilplatta. Lova. Innan vi faller. Lys in väg. Du häll mig vaken. underbara spår.

Lars Winnerbäck - Dans med svåra steg eller Rusnnigstrafik (kan inte välja). Jag hatar folk som sätter prestigen i att de lyssnade på Lassa före alla andra och tycker att han blivit skit nu. Så är det inte tycker jag. LW har utvecklats. Det blir aldrig så magiskt som i början. Inse acceptera. Det är inte lika kul att gå ut i skogen och leka krig nu som när man var nio heller. Så är det. Tack A som introducerade denna man. Sommaren 99 i din syrras lägenhet. Det var nog den största milstolpen. Hittills.

Backyard Babies - Total thirteen. Petade ner David and the citizens i sista stund. Vansinnigt. Hårt. Tonår. Moped. Folköl. HB. Bästa plattan de gjort helt klart.



Bubblare.

David and the Citizens - Until the sadness is gone. Julklapps skiva av bror. Vilken pärla. Tryck på play. 43 minuter uppslukning.
Sahara Hotnights - C´mon lets pretend. Den första hittills bästa.
Bob Hund - Dansa efter min pipa. Energi på högsta nuvå och texter som sjunker in.
Euskefeurat - Betala. Lokalpatriotism när den är som bäst.
Moneybrother - Blood panic. Fest, energi, själ.
Tomas Andersson Wij - Ett slag för dig. Lugnt. Avslappnande. Perfekt att somna till.
Peter LeMarc - Lemarcologi. Mannen med de stora ordens bästa.
Elin Sigvardsson - Saturday Light Naive Grubblarskiva under gymnasiet.

fredag, mars 23, 2007

Oj då.


Helt plötsligt är klockan nio. Och jag har suttit ensam i tre timmar på kontoret... Och gjort en del som jag inte behöver göra. Men jag har inget annat för mig. Min hittills största sysselsättning (efter jobbet) i GBG satte sig på ett tåg imorse. Just den där parantesen... Kan inte vara nyttig. Även om de käns bra att det nu blev så här. Men lite ensamt. Så klart. Men jag vet att det är bäst så här. Eller bra.

Var på Ullevi för nån timme sen. Snorungar sprang in på planen. Jag blev less. Hade jag varit snubben med batong hade den nog planterats prydligt i ynglingarnas solar plexus. Hårt. Eller lite halvhårt. Eller i alla fall talat om att man minsann inte gör så. När Ronaldinho är på plats och allt. Imorgon är de match. Hoppas fan att de byggt på säkerheten lite då.

Nu ska jag skriva. Fast inte här.

Och jag maskar inte ansikten.

måndag, mars 19, 2007

Italienska för nybörjare

Sitter återigen på Malpensa. Jag börjar känna mig hemma på denna flygplats. Och fler besök lär jag väl hinna med här innan jag lägger av och går till avel. Bilade de dryga 40 milen igår. var tvungen att ringa massa samtal och snacka skit så jag inte skulle somna. Natten mot söndag blev så att säga lite hård. Jag och Anders var ute och tog nån pilsner när några från finska landslaget dök upp. Började snacka med dom och efter ett tag rullade även Sveas u23 landslagsmän in. Efter lite pilsner så ordnade vi i alla fall så att en av vallarna och en utav de aktiva, som för övrigt var avstängd för för höga blodvärden (finne så klart), rattade varsin mininbuss. Dessa minibussar fylldes sen till bredden med Österikiska, tyska, Schweiziska, finska, amerikanska och svenska skidatleter + en norska journalist och en svensk fotograf. Välinpackade och trångt var det men ändå sällskapligt. Vallaren och den dopade finnen siktade sen på Österikiska gränsen och efter många om och men och en kisspaus i en rondell så kom vi fram till en jättebygnnad på en parkering. Såg inte mycket ut för världen men väl inne så var det hur mycket folk som helst. Full gas.
Schweizarna var värst och firade sitt guld och sitt silver med att slänga kläder runt sig tills dess att han stod och visade sina ädlare delar.
packad in oss i bussarna igen runt tre och ångepojken Ojala ville sjunga Takida och fick sin vilja igenom under hela resan hem.
En kul kväll.

Jag lyckades beställa en macka med skinka och ost, en cola light och en kaffe precis. På italienska.

Ciao ciao nu ska jag borda ett plan.

torsdag, mars 15, 2007

Ciao cioa Italia här är vår Glenn Hysen.

Jag ser ut som ett rödlyse. Solbränd som bara den. Man har ju liksom bilden av ett vm i skidor som en ganska kall tillställning. Icke! 15 grader varmt, gnistrande snö och vältränade stjärtar i tajta trikåer. Stjärtarna tillhör båda könen påpekar jag. För jämställdhetens skull. Hade ju liksom packat för snö och isiga vindar… Men det funkar ändå. Inte en enda svensk kollega dock. Men det gör inget. Jag hittade nämligen en norsk. Anders. Och han påstår sig tycka att om inte Norge vinner så vill han att Sverige ska vinna. Man kan alltså säa att han platsar som kamrat. Vi har käkat middag varje kväll sen vi kom. Fast inte som dejt. Utan mer på vänskaplig basis. Vi hittar resturang och kastar helt enkelt pil på menyn. För menyerna står bara på italienska och eftersom de flesta kyparna duger på engelska så går översättningen sisådär. Oftast får man förklaringen ”Meat and patizzazi and baliara and sippitare sauce”. Klockrent. Till råga på allt så leder Sverige medaljligan. GuldKalla! Fytte fan va tösen kan åke skier! Det bara visslar till! Vansinnigt söt och, som Anders säger, munrapp är hon också. Hon kommer att bli nästa folkhemsidol. Utan tvivel!

Italienar är lite mysko. Vissa väldigt trevliga och vissa verkar bara vilja skära tunna strimlor skinn från korsryggen så fort man frågar något på engelska. Tyska går bättre. Jag blandar. Tyska, engelska och de 15-20 ord italienska som jag snappat upp.

Norska är föresten ett gott språk. Så många ord som liksom ligger rätt i munnen. Italienska ligger också bra men italienarna har inte lika snygga tjejer.

Nu ska jag och Anders ut och kasta pil igen. Jag siktar nog på pastadelen,

lördag, mars 10, 2007

Jo jo

Har så jävla mycket att göra. Hela tin. Blogga kommer långt ner på listan. Det gör Hedens lagfoto med... Fan.

Men va fan. Det sprider sig som en löpeld över bloggvärlden. Utmaningen. Mästerbloggarn StorSofinken utmande såklart mig.
utmaningen lyder.

"Skriv sex underliga/egendomliga saker om dig själv, ange också dessa regler. Välj sex nya bloggare som du utmanar, och ange deras namn på din blogg. Berätta för dem att de blivit utmanade och be dem läsa mer i din blogg."

1. Jaha.... Kan börja med den mest weirda. Jag har för många tår. En vanlig människa har ju tio. Men icke jag inte. Om jag koncentrerar mig och räknar så blir det elva. På min vänstra fot finns en liten klump längst ut. Två små tår sitter liksom ihop. Nästa tå, om man ska översätta det till händer blir det ringtån, och dubbeltån sitter även ihop med simhud. Inte så vanligt och ett av mina bästa partytrick. Eller det absolut bästa. Och den där simhuden ska tydligen gör nån sekund på tusen meter fritt...

2. Jag har underligt låg vilopuls. Inte så jätte egendomligt kanske men ganska många som jobbar inom vården har när de haft tillfälle att märka det komenterat det. Tydligen är det medfött. Men träning påverkar den också. Just nu så slår mitt hjärta ungefär 42 slag i minuten när jag mot kvällningen trycker ner nyllet i kudden (sover). Men jag vet att jag varit under 40. På mönstringen kallade de mig Gunde Svan efter att vi tagit EKGprov. Men dom slutade tvärt efter att jag fått högst medelmåttiga resultat på cyklingen...

3. Jag skulle enillgt alla experter, läkare, barnmorksor o sånna, blivit missbildad eller åtminstone ha något som inte var helt normalt. Har inte riktigt rätat ut det där, men tydligen så visade några fostervattentester på att nåt inte riktigt stod rätt till där jag låg och badade i mammas mage. Mor och far ställde tydligen in sig på detta. Men men. Tydligen kunde de vara den ovan nämda tån som spökade men "dom" vet inte riktigt. Så när jag väl ploppade ut så hade jag två föräldrar som kutat runt och förberett sig på att få en bebis som på 2000talet skulle ha en tvserie som skulle heta nåt i stil med "En annan del av Kovland". Men där kom jag. En korttjock bebis med elva tår.

4. Jag har kunnat förutse en händelse. Ni vet en sån där deja vù grej som händer en ibland, Hur som helst så var jag på ett femtioårskalas. Jag har många gånger, vid såna uppleveleser tänkt att,,, Fan, om jag bara vore lite snabbar så skulle jag kunna säga vad som ska hända. Tillbaka på femtioårsfesten. Jag sitter helt sonika på en stol. Jag gör inget speciellt. Själva festen är i en annan del av lokalen och min kusins barn Albin kommer in i rummet där jag sitter. Följande konversation hålls.
NICKELKICKEL: Tyst Albin säg ingenting! (ropar jag lite högt och oartigt, jag ville ju inte att han skulle säga det jag visste att han skulle säga)
NK: Du har en katt i din ficka. (jag säger helt enkelt bara det första som blixtrar till i huvudet. Och i samma sekund inser jag att meningen är skitkonstig och knappast relevant...
MEN. Den lilla Albin tittar på mig och plockar sedan upp nåt ur den ena byxfickan. Han visar.
Albin: MMmm.. en svart. (Albin håller upp en svart liten leksakskatt i plast).
Jo jag vet, Det kan så klart finnas andra förklaringar till detta. Att jag sett denna katt inann i mitt omedvetna eller nåt liknadne... Men lite underligt är de allt.

5. Jag är en synvilla. Ingen. Och då menar jag ingen kan säga vad jag har för storlek i kläder. Om till exempel en expedit hjälper mig i en butik och jag säger att jag har small i T-shirt, så ler de bara och säger ungefär "Jo det är klart. Men den här är väldigt snygg i medium också" eller om jag ska plocka ut ett par jeans. "Vad har du i midja? 33? 34?. Detta har liksom hänt mer än en gång. FinaElina har till och med tagit fel. På en resa till London kom hon hem med en medium T-Shirt. Och den kvinnan har ändå sätt mig ur alla möjliga vinklar. Sänningen är att jag har small i allt och 30-32 i midjan, lite beroende av vilket märe det är. Just nu sitter jag i ett par Leejeans med 29 i midjestorlek.

6. Trots mina i runda slängar 70 matcher i Fifa 2007 kan jag fortfarande inte lära mig hur jag ska försvara mig mot MackansMedias anfall...
Och sen så är det ju underligt att jag envisas med att låta Henry skjuta med vänstern... Skotten går ju utanför då ju.

lördag, mars 03, 2007

Utnyttjat djur




Vilken weekend. LångRob och Bror tog tåget ner till GBG. Bror gör pannbiff och LångRob levererar onliajners på löpande band. Riktigt roligt. Det vi gör är i princip som följer. Dricka bärs. Käka pannbiff. Sova. Skratta.

Idag var vi ut och flanerade på stan. Hade lagt undan ett par boots, 1500 spänn och ett antal piggsvinsliv var priset. Men jag blev riktigt nöjd. Nöjdkänslan infann sig på riktigt när jag halade på dom i hemmets trygga vrå. Sitter som gjutet på ankfötterna.

Igår var vi ut och slirade. Det var okej. Var i Scandinavium och kollade på hockeytävlingen mellan Frölunda och Timrå. Ingen jättehöjdare kanske. Men den tände till stundtals.

Just nu så är det bostadsjakt igen. Enligt den oskrivna regeln är det tydligen jag som ska flytta... Får se hur de löser sig.

Nu ska vi ta en wirre.